Ölands  Biodlarförening  1915-2015

6 januari  2015 Gunnel Lundeberg, Korpskog  Löttorp

År 1900 bildades den första biodlarföreningen i Kalmar län. På folkrörelsearkivet i Kalmar kan man ta del av vad , som hände i Södra Kalmar läns biodlarförbund. 1918 kom Södra Ölands Bf in  bland biodlarförbundets 9 föreningar.  Redan 1918 fanns en biodlare från Öland,  Albin Sparring, Degerhamn med i  styrelsen för Södra Kalmar biodlarförbund. Axel Brynielson från Räpplinge fick senare år 1931 ett stipendium av Biodlarförbundet på 50:- för att ”bevista”  Biskolan i Huddinge samma år! 

1915 bildades Södra Ölands biodlarförening och Mellersta Ölands biodlarförening bildades 1918.

År 1915 bildades Norra Ölands biodlarförening den 20 maj hos trädgårdsmästare Olaus Lindström, som blev föreningens förste ordförande.
I årsmötesprotokollet från 1945 står det att ordföranden Hilding Olsson gav en återblick på de gångna 30 åren och att denna återblick skulle följa protokollsboken. Något har hänt under åren för vare sig protokollsboken 1915-1945 eller 1945 års återblick finns att tillgå! Jag har varit i kontakt med Hildings yngste son, Karl-Olof Ohlsson i Åkerby , för att höra om han visste vart pappans ” bipapper” tagit vägen. Han trodde de bränts i samband med röjning i föräldrahemmet , när Hildings fru 50 år senare flyttade hemifrån. Det var så sent som 2003.

Det fanns 11 medlemmar, som ägde 82 halmkupor och 23 ramkupor. Honungsskörden var i snitt 23,7 kg/samhälle.

  Olaus Lindströms
     bigård i
Borgholm 1915


 

 

1915 hade Drottning Viktoria planerat att uppmuntra bi-och trädgårdsskötsel på Öland och 1916 skapades Drottning Viktorias fond, ur vilken Ölands BF  varje år söker och beviljas bidrag till vad vi kan anse oss behöva.

I norra Ölands Bf var Frank Olsson, Runsten sekreterare sedan 1920 enl. årsmötesprotokoll 19/12 1959, då han fick Riksföreningens hedersnål i guld.  Ordförande blev Hilding Olsson 1943 och hans liv tog hastigt slut1948, då han omkom i en trafikolycka på en arbetsresa till Västervik 23/3 1948. Det var Frank Olsson i Runsten , som tog över Hildings biodling.   

Karl-Erik Persson i Sättra kom häromdagen med ett viktigt tidsdokument. Han hade ett blad ur Kalmar Läns Tidning , 4 januari 1945, där man kan läsa att mitt under brinnande krig, höll Norra Ölands biodlareförening årsmöte på Stadshotellet i Borgholm onsdagen den 3 januari .  Det var Byggmästare Hilding Olsson , som höll i klubban. Han berättade om de tidigare 30 åren och påminde om att Norra Ölands mots biodlarförening (så hette föreningen från starten) konstituerades den 20 maj 1915 hos trädgårdsmästare O. Lindström , som blev föreningens förste ordförande. Vice ordförande då blev kantor  F.A.Håkansson , Löt och sekreterare   Manfred Johansson , Pinnekulla. 1915 fanns 11 medlemmar , som ägde 82 halmkupor och 23 ramkupor och medlemsavgiften i föreningen var 25 öre! Honungsskörden var i snitt 23,7 kg/samhälle.

Halmkupor hos skogvaktare Ossian Jonsson i Spjutterum ca 1928-30

 Vi återgår till årsmötet i Borgholm  1945.Årsavgiften har stigit till 5 kr.  Det finns 74 medlemmar i föreningen. Den nya styrelsen får fortfarande Hilding Olsson som ordförande och Frank Olsson
 fortsätter som   sekreterare. Den befattningen har han haft sedan 1920!

 

 1947 invintrades 68 halmkupor och 638 vanliga-trågkupor.  Från 1jan.-47 var medlemsavgiften 6:- På mötet—48 beslöts att sända HKM.ett telegram, där”man sänder sin undersåtliga vördnad och ett tack till
 Ölands höge beskyddare av biskötseln”.

 Under många år på varje årsmöte och även vid andra tillfällen uppträdde en konsulent Cronstrand , som verkligen var insatt i biodlingens alla delar.( Denne man finns med redan 1918 i Distriktets styrelse.) Han 
 berättade om vandringsbiodlingen, om sjukdomar som den fruktade yngelrötan eller bipesten, som den kallades. Nymfpest och larvpest var andra gångbara namn. Honungsimporten diskuterades flitigt på möte
 efter möte precis som i våra dagar. Man hade livlig kontakt med Ölands folkhögskola där biodling stått på schemat i 30 år. Vid skolans 40-årsjubileum överlämnades stora boken om Biodling av Norra Ölands BF.

 Man var aktiv i sin strävan att hjälpa biodlarna och  beslöt 1951 att inköpa en ”Rörmaskin” för att klara av rapshonungen och samma år röstade man för att följa Riksförbundets rekommendation att sälja honungen
 till förbundet eller snarare till något, som skulle bli Honungsförmedlingen. Man hade lov att sälja del av sin honung till enskilda hushåll. En stödfond skulle bildas och varje odlare skulle sätta in 10:- +10 öre för
 varje kg förmedlad honung.

 1957 höjdes medlemsavgiften till 10:- Nils Svensson i Ö.Sörby blir nu ordförande i Norra Öland Bf. På hans första årsmöte oroar man sig över minskningen av biodlare och yngelrötans härjningar.

 1957 beslöt årsmötet i Mellersta Ölands Bf att lämna  in en motion till Länsförbundet gällande önskemål om en Honungsförmedling. I Mellersta Ölands Bf var man redan 1959 i gång med bigårdsträffar. 1960-1961 
 var det extra besvärligt med sjukdomen Yngelröta och man beslöt premiera välskötta bigårdar. Man hade sett alltför många dåligt skötta bigårdar och hade insett sambandet med god hygien och ordning. Under
 sommaren 1958 premierades flera biodlare uppe i Böda: Ivar Jonsson, Alvara, Karl Johansson, Kyrketorp och Karl Eriksson, Böda1960 började man på mellersta Öland med sanering av bipestdrabbade samhällen.

 1962 uppkom diskussion om sammanslagning med Södra Ölands Bf, som endast hade 11 medlemmar. Man ville att den nya Bf skulle heta Södra Ölands Bf. Kontakt skulle tas med Länsförbundet i frågan. Vid
 årsmötet 1963 klubbades föreningssammanslagningen igenom.  Fredrik Sjöman blev Södra Ölands förste ordförande 1963.

1967 bestämde man sig för att ordna ett möte med Norra Ölands Bf och diskutera sammanslagningsplanerna. 1972 kom så igen ett förslag om sammanslagning med Norra Ölands Bf men frågan bordlades.

1961 kom Ingvar Lindahl , Åstad Långlöt in i styrelsen för Norra Ölands Bf och blev tillika tillsyningsman. 1962 blev han sekreterare och nu var det 50 medlemmar i Bf. Tillsyningsmännen fick uppgiften att spåra smittspridningen av Yngelrötan. På mötet i juni 1963 behandlade man problemet i södra Europa med Kvalstersjukan. Den fanns ej inom Sveriges gränser. Varroa? 1963 klagade Nils Svensson över den dåliga rapporteringen och bad om skärpning! 50 medlemmar fanns i föreningen. Nu kommer Viktorias fond upp på dagordningen. Man är missnöjd över det orättvisa i att alla 3 föreningarna får lika mycket trots skillnaden i medlemsantal. Vart 3:e år fick man bidrag i föreningarna. År 1fick Norra , år 2 Mellersta och år 3 Södra BF.  Det var också så att Länsförbundet skulle vara med och bestämma om vad pengarna skulle användas till. Den bestämmelsen togs bort vid den här tiden. 1963 hade Artur Zigfridsson gått SBR:s högre kurs i Biodling på Ultuna och han tog med sig diskussionen där hem till föreningen ang. den Kvalstersjuka , som härjade bland bina i södra Europa. Varroan?

1965 var medelskörden 17kg/samhälle.

1967 härjade yngelrötan i Sjöstorp-bränning av vax och bin och ramar och sedan total sanering av kuporna.  Årsavgiften höjd till 15:- och medelskörden uppe i 27 kg. Medlemsantalet 41 st. Detta år var det första , när inga halmkupor invintrades.

Från 1956 kan rapporteras från Mellersta Ölands BF att man  invintrat134 samhällen  2 hade yngelröta. Det fanns 28 medlemmar och medlemsavgiften var 11:- . Man påpekar att den öländska honungen var misskrediterad. Varför? Kan tänkas att det berodde på utbredningen av yngelröta. Man klagade på Bitillsynsmännen, som inte kom , när de blev ombedda och att det fanns alldeles för många osanerade ödekupor.

1958 läste ordföranden upp en historik över de gångna 40 åren. Men var finns den nu? Man firade 40-årsjubileum. Under året genomförde Instruktören Ander en kurs i Bisjukdomar i Glömminge hos Conrad Hemmingsson. Han fann en kupa med yngelröta och förfarandet blev : samhället skakas ner i en svärmlåda och placeras sedan i en ren ”ramkupa”-nya ramar , drottningen buras och får sitta där 3-4 dagar. Gamla kupan bränns med blåslampan och görs ”absolut ren” för att citera protokollet. Det gamla kakverket brändes. På hösten kontrollerades samhället och nu var det OK.

Sture Johansson i Gårdby var nu ordförande i Mellersta Ölands BF.

Tyvärr hade man problem att få bukt med yngelrötan och 1959 startades en drive för att sanera alla misstänkta samhällen och alla tomma kupor här och där.  Man fann 8 smittade samhällen av ”nymfpest” Dessa förintades. Av 70 samhällen i föreningen hade 23 nymfpest och 1 säckyngel. I årsberättelsen 1960 skriver sekreterare Angelius ingående om statusen i   bisamhällena-många visefall. Angelius menar att orsaken är att biägaren är så slarvig vid invintringsinspektionen att bina ”bollar” drottningen och dödar henne.  Många tjuvbin kommer in och resultatet blir detsamma. Biodlarna uppmanas att ta bort alla mörka kakor. A. menar att det är bara i mörka kakor man hittar ”bipesten” i tidigt stadium.

Efter den stora saneringen 1960-61- man antogs ha ”importerat ” yngelrötan från fastlandet- påvisades inget fall.  

Föreningen på södra Öland tidigare historia vet vi tyvärr inte mycket om . De årsmötesprotokoll  och räkenskaper , som finns är spartanska. Inget händer.  1962 hör vi nämnas tankar om sammanslagning. Sö. Öland hade då 35 medlemmar. Om Sö. och Mellersta slogs ihop tänkte man sig en bättre ekonomi.  Dessutom skulle bidragen från Viktoriafonden öka.

1961-1962 var Karl-Erik Pettersson ordförande i Södra Ölands Biodlarförening och diskussionens vågor gick höga angående sammanslagning.

1963 kom man till skott och beslutade om sammanslagning med Mellersta Ölands biodlarförening.  19/5-63 hade man ett speciellt möte för detta. Det beslutades att Mellersta Ölands styrelse skulle vara kvar till Förbundet godkänt sammanslagningen.  Alla handlingar och kassa överlämnades till Södra Ölands BF.   Nu heter den sammanslagna föreningen Södra Ölands biodlarförening och har 44 medlemmar.

Året är 1963 och Fredrik Sjöman blir ordförande. Det kommer han att vara ända t.o.m.1988.

20/4 1969 började det brinna i knutarna för Södra Ölands BF. Medlemsantalet sjunker katastrofalt och man börjar fundera på sammanslagning igen och nu var det med den kvarvarande föreningen i norr.

1972 var det dags  för Norra och Södra Ölandbiodlarföreningar att träffas på Ölands folkhögskola och diskutera framtiden men det hela föll p gr av att Södra Öland inte hade en styrelse.  

 Arthur Sigfridssons bigård, Nydalagatan 8.  ca 1962

Nu var det Artur Zigfridsson som var ordförande i norr sedan  Nils Svensson avgått 1971.

1973 uppmanade Ordf. medlemmarna att ta med sina fruar till årsmötet. Artur berättade om sin idé om en Parningsstation på Blå Jungfrun. Den blev inte långvarig. Blå Jungfrun var Nationalpark och oro fanns att tambina skulle slå ut vildbina, så ansvarig myndighet avslog det hela.

 Man fick en yngelröteepidemi på norra Öland och inte mindre än 12 samhällen var sjuka. Medlemsantalet var nere i 34 st. Detta år anordnades tombola för första gången och Valter Frylestam blev styrelsemedlem i Öland norra Bf.

1974 omtalades på mötet 15/6 att 7 damer blivit medlemmar. Det var ett genombrott! 1974 ändrades fördelningen ur drottningViktorias fond. Nu blir antalet medlemmar avgörande för fördelningen. 1974 ansöktes om kommunalt bidrag, vilket jag inte vet om det beviljades.

1975 hölls ett Sommarmöte på Ekerum tillsammans med Länsförbundet och föredragshållare var Ingegerd Tunnholm, Gnesta. Det här var det största mötet, som någonsin hittills hållits på Öland-125 närvarande.   Medlemsantalet hade ökat till 51st. i Norra Ölands BF.

1976 kommer första kvinnliga styrelsemedlemmen in i föreningen och det var Anita Andersson. Tyvärr finns ingen uppgift var hon bodde. I Honungskommittén valdes Lisa Pettersson in. 1977 valdes Göran Andersson, Strandtorp in i styrelsen och Egon Nilsson blev rev.suppleant.  Elsa Hägnerstrand blev en i valberedningen och ombud till Länsförbundet. 72 medlemmar fanns nu i föreningen. Exakt lika många som 2008!

1982 övertog Erik Linde ordförandeskapet och detta år kom ett förslag från Helge Jönsson att styrelseledamöter inte ska sitta mer än 4 år. Styrelsen funderar över förslaget, som var klokt.

1985 efterlystes gamla handlingar i Norra föreningen och detta år togs kontakt med rektorerna på högstadieskolorna  information om Biodling.

Sammanslagning av Norra och Södra Ölands biodlarförening diskuterades för första gången seriöst 1989. Ordföranden i norr Erik Linde gjorde upprepade kontakter i frågan men resultatet blev gång på gång negativt. När Anders Lindeborg 1989 tar över ordförandeskapet tas frågan upp på nytt. Södra Ölands BF har nu 6 medlemmar.

1990 skapar Bo Magnusson vårt fina märke,  Ölandskvarnen.

75-årsjubileum firas och Sven-Olov Alejung presenterar en resumé över tidigare års verksamhet.

1991 konstateras yngelröta i Köpingsvik och turbulens uppstår. Svallvågorna höll i sig i många år. Olle Ljungström kommer in i styrelsen som suppleant och föreningen har 63 medlemmar.

Den första bevarade Verksamhetsberättelsen daterar jag till 1993 men det måste finnas fler någonstans. Detta år föreslår Ingvar Lindahl att biodlarna på Öland håller sig till Buckfastbin.

1995 blir Göran Backrot ordförande och Ingvar Lindahl börjar efterforska föreningens äldsta protokoll, vilka ännu ej återfunnits! Ingvar Lindahl motionerar till Länsförbundet om  en Kurs om Biprodukter.

1996 blev Hans Werthwein sjukdomsansvarig och  central vaxinlämning hos Ingvar Lindahl skapas.

1997 invaldes både Barbro Martinsson och Bo Lindell  i styrelsen och nu är det

dags igen för diskussion med de få kvarvarande medlemmarna i Södra Ölands BF. Verksamheten där är i stort sett nedlagd.

1998 förklarade Göran Backrot att Norra Ölands sista möte var avslutat och på årsmötet 1998 bildades Ölands BF. Denna förening är resultat av att Norra Öland BF och Södra Ölands BF var för sig beslutat om att avsluta sina respektive föreningar och i stället bilda en ny och gemensam förening , Ölands Biodlarförening

1999 genomfördes 3 studiecirklar i Biodling i Projekt Biodling Sydost med 25 deltagare.

2000  upptäcktes Varroakvalstret på södra Öland. Kurser i Biodling med varroa genomfördes.

2001 placerads en demonstrationskupa på Karum .  Honungslotteriet invigdes. Bo Lindell heter skaparen av lotteriet.

2002 fick föreningen bidrag från Viktoriafonden för att bygga upp en föreningsbigård.  Varroa har nått Borgholmstrakten.

2003 blev kronprinsessan Viktoria hedersmedlem och vi tog en tur till Mörlunda på biresa. Värd för ett distriktsårsmöte i Karum hann vi också med att vara.

Igen efterlystes tidigare protokollsböcker utan resultat.  Aktiviteterna under året på Karum har varit bra och ett gott led i stödinsatser för nybörjare.

Under 2005 var det fullt program på Karum. En gång/månad behandlades olika ämnen enligt uppgjort schema, där biårets gång följdes. Utbildningstillfällen t.ex användande av oxalsyra ,  har genomförts.  Kurs i Biodling har genomförts i Löttorp med 8 deltagare.

Sedan 1 maj 2005 tillhör hela Öland  zon 1 med avseende till Varroans utbredning även om Varroan ej påvisats norr om Persnäs.  På Karum genomförde Bisjukdomskonsulent Birger Carlsson en Distriktskurs i Varroabekämpning.den 17/4-05.  Föreningens Hemsida är tillgänglig seda hösten 2005.

 Under 2006 har vi tyvärr tvingats flytta från Karum till Capellagården . Vår föreningsbigård är liten. Den består av en Demonstrationskupa samt ett par andra kupor. Biodlingskurs har hållits i Borgholm med 10 deltagare.

En Visnings kupa uppfördes på Skäftekärr i Böda under våren med hjälp av  familjen Andersson på Jordnära och Göran Johansson i Mellböda. Ölandsklubben i Stockholm hjälpte oss med finansiering genom ett bidrag på 10.000:-  De nordliga biodlarna på ön har informerat allmänheten på söndagarna om bin och biodlingar precis som de sydliga gjort på torsdagskvällarna på Capellagården. Hans Werthwein ansvarar för Föreningsbigården på Capellagården.

Biodlarföreningen har varit representerad under Ölands Skördefest.

2 bigårdsträffar har genomförts –en i norr och en i söder.

2007  Bo Lindell hjälpte föreningen att ordna en resa till Hornborgasjön och till Töreboda biredskapsfabrik under våren. 4 bigårdsträffar genomfördes.  Biodlingskurs har ägt rum i   Borgholm . Föreningen har en utmärkt  Hemsida, som varmt rekommenderas. Där kan medlemmar och alla andra läsa om allt , som händer i föreningen.

 2008 startade med en sedan länge påtänkt  Snickarkurs i Rälla skola. 10-talet biodlare under Karl-Erik Perssons ledning deltog. Föreningen fick ekonomisk hjälp av Sparbanksstiftelsen på Öland för genomförandet. 4 bigårdsträffar har förnöjt 23 biodlare under bi-säsongen och de lär fortsätta. Tillsammans med Kalmar läns södra distrikt hade föreningen en dag med tema Honungshantering i mars . Capellas torsdagsträffar har varit flitigt besökta. Som vanligt har en kurs i Biodling gått av stapeln. Även denna gång i Borgholm.  Gunnel Lundeberg och Hans Lundell höll i trådarna.  Biodlingen har uppskattats  inom Regional Matkultur Öland och Korpskogs Bigård har upptagits som medlem. Godkända företag ska aktivt marknadsföra och utveckla Öländsk mat och vara goda ambassadörer för Regional Matkultur på Öland och för Regional Matkultur i hela Europa.

2008 års årsmöte äger rum i Räpplinge Hembygdsgård och Stina Johansson organiserar det praktiska med hjälp av föreningsdamer.

Under 2009 ägde ett historiskt möte rum på Capellagården. Forskarna Alejandra Vasques och Tobias Olofsson , som upptäckt flera nya arter mjölksyrabakterier, som lever i biets mage, gav oss en inblick i sin forskning. Deras unika arbete ökar kunskapen om binas och biprodukternas stora värde.

På Capellagården, på Himmelsberga friluftsmuséum och i norr på Skäftekärr har föreningen visningskupor . Olle Ljungström, Göran Andersson (Ö.Ålebäck) och Gunnel Lundeberg har gjort sitt bästa för att verksamheten skulle fungera i mötet med allmänheten.

Under 2010 kom frågan om GMO upp på agendan och diskussioner fördes om hur föreningen skulle ställa sig i frågan. Vad är bra och vad är dåligt med genmodifiering? På SBR tillsätts en GMO-grupp och det verkar som man i nuläget anser att det får vara försiktighetsprincipen , som får gälla , tills man vet mer.

Bigårdsträffar har genomförts. Styrelsemedlemmar börjar ställa sig frågan om ersättning ska utgå till de som sköter Honungsdepå och Vaxhanteringen inför transport till Töreboda vaxfabrik.   Håkan Alm i N.M öckleby och senare Gunilla Silfverberg i Borgholm har hjälp föreningsmedlemmarna i flera år med detta.

 2011 övertog Gunilla Kinley Silfverberg, Borgholm ordförandeskapet efter Gunnel Lundeberg,Korpskog Löttorp och  föreningen fick  en ny Hemsida . Hans Lundell tar över detta arbete efter Anette Lundeberg, som arbetat med Hemsidan sedan 2005. Ölands Bf var först inom distriktet att starta en Hemsida. En digital Refraktometer inköpes för lån till medlemmar detta år och man funderar på en kurs i salvtillverkning. De här kurserna har genomförts några år. Under något år har man diskuterat möjligheten att skapa en egen etikett för föreningens honungsburkar.  2012 är man ”på bettet” och  Hans Åkerlind, Emma Lee och Barbro Martinsson bildar etikettsgruppen. Det händer mycket 2012. 2 vaxsmältare köps in och placeras hos Lotti och Max Harriesson på Färgladan i norr och hos Barbro Martinsson i söder. Det här året lyckades Bf genomföra en bibussresa till Kristianstads drottningodlarklubb. Föreningens ekonomi börjar bli god. På årsmötet 2012 i Runstens bygdegård,Ölands Bf var värd, presenteras behållningen 94 810:- och det finns ca.   800 bisamhällen på ön och 70 biodlare och Lars Jonsson, Spjutterum bli Ölands Biodlarförenings nye ordförande efter Charlotte Harriesson, Sandby Löttorp.  På sista styrelsemötet för året meddelas att föreningsetiketten är klar och riktlinjer för försäljningen utformas.

 Biodlarna börjar beställa föreningens ”egna” etiketter.   2013 är medelskörden uppe i 30-35 kg /samhälle och medlemsantalet närmar sig 85. under året har biodlarcaféer och bigårdsträffar genomförts som de senaste åren. Barbro Martinsson och Hans Lundell har idogt genomfört Nybörjar- och fortsättningskurser i Biodling vår och höst i flera år så och detta. Varje år sedan 2008 har ett Medlemsblad på våren distribuerats till alla föreningsmedlemmar. 

 2014 har Ölands Bf 96 medlemmar samt 11 stödmedlemmar. Föreningen har medverkat vid olika evenemang under året. Filmen Inte bara honung har visats i Löttorp och i Mörbylånga. I maj deltog Bf i Öland spirar och i sept.-okt. i Skördefesten, Honungens dag i Borgholm och Kulturarvsdagen på Himmelsberg. Biodlarcaféer och bigårdsträffar har genomförts precis som flera tidigare år och intresset för dessa sammankomster ökar för vart år. Under året har såväl nybörjarkurs som fortsättningskurs i biodling genomförts under ledning av kursledarna Barbro Martinsson N.Kvinneby och Hans Lundell, Lindby. Under sommaren har ett 10-tal medlemmar genomgått en kurs i Drottningodling på Himmelsberga. Erik Olsson, Kalmarortens Bf var kursledare. Årsmötet på Ölands gymnasium i Borgholm avslutade året.

 

Norra Ölands BF  1915-1998

Ordföranden
1915-    O.Lindström     protokoll saknas 1915-1942
1943-58 Hilding Olsson, Runsten
1959-71 Nils Svensson, Sörby
1972-82 Artur Zigfridsson, Vedborm
1983-88 Erik Linde
1989-94 Anders Lindeborg 
1995-98 Göran Backrot

Mellersta Ölands Bf  1918-1963

Ordföranden
1958-   Sture Johansson, Gårdby

Södra Ölands Bf 1915- 1963

Ordföranden
1961-1962 Karl-Erik Pettersson

Mellersta och Södra Ölands Bf  blir Södra Ölands Bf  1963- 1998

Ordföranden
1963-88Fredrik Sjöman

Ölands Bf   Ett resultat  av sammanslagningen mellan Norra –och Södra Ölands Bf  1998

Ordföranden

1998-99  Göran Backrot, Ryd
2000-03  Bo Lindell, Fornbo Löttorp
2004-10  Gunnel Lundeberg, Korpskog Löttorp
2011-11  Gunilla Silfverberg, Borgholm
2012-12  Charlotte Harriesson, Sandby Löttorp
2013-18  Lars Jonsson, Spjutterum
2019-     Göran Borgö, Borgholm